Katternö – en historia av samarbete

Katternö Ab är resultatet av ett samarbete som inleddes 1955. Regionens kraftproducenter och leverantörer var beroende av kraft som producerades utanför regionen och måste hitta en ekonomiskt försvarbar lösning för kraftförsörjningen i framtiden. Ingen klarade det ensam, men genom samverkan och samordning kunde bra lösningar skapas.

Paul Hallvar, stadsdirektör i Jakobstad 1953–1960, var visionären i detta. Hallvar tänkte långsiktigt, fångade upp nya idéer utomlands, var socialt begåvad och fick de inte alltid så vänskapligt sinnade lokala bolagen att samarbeta. Hallvar såg som sin uppgift att bygga samhälle, och då gällde det att börja med det grundläggande: att göra regionen tillgänglig genom vägar, hamnar, flyg- och telefonförbindelser och att trygga energiförsörjningen.

I december 1955 bekräftades en lösning som gick ut på att de lokala elverken i Jakobstad och Nykarleby, Jakobstads Cellulosa Ab, Björkfors Kraftverk Ab, Esse Elektro Kraft Ab och Ab Herrfors samordnade sina inköp av el via stamnätet. Det ledde fram till det gemensamma bolaget Katternö transformatorstation Ab, senare Katternö Ab, namngett efter den by där de olika bolagens ledningar rent bokstavligt kopplades samman.

Med åren har samarbetet fördjupats steg för steg. 1963 togs den gemensamma transformatorstationen i Katternö i bruk. 1975 blev Katternöbolaget delägare i det bolag Perhonjoki Oy som bildats för kraftverksutbyggnaden i Perho å. Året därefter tog Katternöbolaget över Herrfors Ab, som sedan 1921 drev kraftverk i Esse å och distribuerade el både i grannskapet och till Gamlakarleby.

Nästa stora steg var att Katternö 1987 köpte Albäck Ab, med rötter tillbaka till 1914 och bland annat ägare till tre vattenkraftverk i Esse å. Genom köpet utvidgade Katternöbolaget sitt distributionsområde till Terjärv, Oravais och Maxmo. Som en del av det komplicerade ägarpusslet blev Korpelan Voima och Vetelin sähkölaitos delägare i Katternö Ab.

1992 tog Katternö steget att köpa in sig som delägare i Pohjolan Voima och tillförsäkrades då en elkvot från denna kraftproducent till självkostnadspris. 1997 köpte Herrfors Ab den del av regionnätet som täckte Katternös verksamhetsområde.

Under nittiotalet avreglerades energimarknaden successivt, vilket på många håll ledde till drastiskt förändrade ägarförhållandena. Katternö övertog i en affär 2001 för sin del Vieska Energia, med verksamhet i Ylivieska och Alavieska.

Efter millennieskiftet har Katternö Ab fortsatt att öka sin självförsörjningsgrad av energi, framför allt genom ökat ägande i produktionsanläggningar. Det största enskilda projektet är Alholmens Kraft Ab, världens största biobränsleeldade kraftverk, som föddes ur en idé i Katternökretsen 1994 och togs i bruk sommaren 2001. Detta pionjärprojekt genomfördes i samarbete med UPM-Kymmene, Pohjolan Voima och två kraftbolag i Sverige, Skellefteå Kraft och Graninge.

2005 utökade Katternö sitt regionnät genom att av Fingrid köpa 110-kilovoltsledningen norr om Vörå. 2006 tog Katternö initiativet till ett konsortium som döptes till Kantele och köpte torvkraftverket i Haapavesi av Fortum. Kraftverket är ett av de största i sitt slag i världen.

2008 var Katternö med och grundande Fennovoima, som för närvarande är aktuellt med en ansökan om att bygga ett nytt kärnkraftverk i Finland.

Den första vindkraftanläggningen med Katternö som delägare togs i bruk i Yxpila 2003. Senare har Katternö bland annat gått med i det företag Rajakiiri som under 2010 bygger en vindkraftspark med åtta vindmöllor i Torneå. Med en effekt på vardera 3,6 megawatt är vindmöllorna de största i Finland.

Katternökoncernens historia fram till 2005 finns utförligt berättad i boken Kampen om kraften.