Oberoende av om Fennovoima får börja bygga sitt kärnkraftverk i Pyhäjoki eller inte behöver Finland mera baskraft. Flera svenska reaktorer kan stängas de närmaste åren. Finland importerade i fjol en femtedel av den el som användes här, det mesta av den från Sverige (HBL, Katarina Koivisto 1.8.2015).

Den finländska energidebatten har under våren och sommaren mest kretsat kring Fennovoima. Bolagets ägarstruktur, stämningarna i Pyhäjoki och behovet av ett nytt kärnkraftverk har diskuterats. Men direktör Jukka Leskelä på Energiindustrin saknar en diskussion där elbehovet som helhet och på längre sikt uppmärksammas.

– Fennovoimas problem är att marknadsläget på elmarknaden är sådant att bolagets placerare inte har tålamod att tänka på sikt. Den ekonomiska situationen hos många finländska företag har gjort det svårt att hitta nya placerare, säger Leskelä.

Elpriset är just nu lågt sett i ett längre perspektiv, i Sverige talar man till och med om risk för ett negativt elpris. Det betyder att producenterna får betala för att få ut sin el på marknaden.

– Bygger man nytt vill man få valuta för sina pengar och det får man bara genom att sälja el. Elpriset är svårt att förutspå, men billig el skrämmer bort placerare, påpekar Leskelä.

På lite längre sikt blir bilden hur som helst en annan. Vattenfall har meddelat om sin avsikt att stänga reaktorerna ett och två i Ringhals och tyska Eon som tillsammans med Fortum äger kärnkraftverket i Oskarshamn vill stänga det i förtid. Fortum däremot motsätter sig stängningsplanerna.

Priset på el sätts på den nordiska marknaden och där gäller regeln om utbud och efterfrågan.

Olkiluoto hjälper

Att Industrins Krafts tredje reaktor i Olkiluoto småningom ser ut att bli färdig kommer att underlätta situationen i Finland betydligt vad baskraften beträffar, konstaterar Leskelä. Men det behövs dessutom ytterligare ett kraftverk av den typ Fennovoima planerar, anser han.

– Fennovoimas ägare har redan satsat stort på att förbereda kraftverksbygget och mycket har också förberetts omkring själva det planerade kärnkraftverket. Det vore dumt att inte utnyttja det, säger Energiindustrins direktör.

Just nu är Finland beroende av elimport när konsumtionen är hög, men också i övrigt importerar vi el då priset på annat håll är lägre än priset i Finland. I fjol kom en femtedel av den el som användes här från Sverige. Tidigare har mycket importerats från Ryssland, men den importen har sjunkit i takt med att landet behöver sin el på hemmaplan och att det prismässigt inte lönar sig.

I juni i år exporterades el för första gången på marknadsmässiga villkor från Finland till Ryssland.

Behov i Sverige också

Leskelä är säker på att kärnkraftskapaciteten i Sverige kommer att minska, hur snabbt blir en annan fråga.

– Stängningsbesked är inget man ger lättvindigt för att provocera politiker eller försöka pressa fram beslut, Vattenfall är dessutom ett statligt ägt bolag, påpekar Leskelä.

Han konstaterar att bilden av energisituationen i Sverige i mångt och mycket liknar situationen hos oss. Trots att mycket vindkraft och biokraft byggs ut finns ett behov av baskraft eftersom till exempel vinden inte producerar jämnt. Ser man till den installerade effekten finns ett underskott i alla nordiska länder.

– Det innebär att det kan bli problem under kalla vinterdagar när behovet av el är stort på alla håll. Då blir det svårt att importera el och priset stiger mycket, säger Leskelä.

Men just nu är läget det att el är billigt i Norden och att utbudet tidvis är stort. Till exempel i Sverige, med en hög andel vindkraft, innebär en blåsig dag under semesterperioden att det finns ett överutbud på el. I år är också vattenmagasinen välfyllda, vilket innebär god tillgång på vattenkraft. Prisbilden påverkas dessutom av att förnybar energi på många håll får omfattande stöd och garanteras ett visst pris, något som pressar priset för andra produktionsformer.

– Också om läget är det här i dag kommer bilden att vara en annan om tio år. Energiproduktion är mycket långsiktigt, men som det nu ser ut försvinner kondenskraft från den finländska marknaden samtidigt som kärnkraft försvinner i Sverige, konstaterar Leskelä.

"Politik är inte nog"

Baskraft och tillräckligt med installerad effekt efterlyser också stamnätsbolaget Fingrid. I en artikel i våras efterlyste bolagets vvd Juha Kekkonen en diskussion om effekt, inte bara om energipolitik.

"För de flesta står valet mellan energiformer de gillar och sådana de ogillar. Dem de gillar vill de ha mer av, de som ogillas ska bort. Men energisystemets utmaningar är tyvärr större än så", skriver Kekkonen.

Han påpekar att även om politikerna strävar efter något gott då de vill öka andelen förnybart måste de här energikällorna bli mer marknadsmässiga. Garantipriser kunde ersättas med stöd för teknologiutveckling eller investeringsstöd, föreslår han. Ett annat alternativ är att få utsläppshandeln att fungera.

Leskelä understryker för sin del att en värld med bara förnybara energikällor kräver ett alldeles nytt energisystem. Man måste till exempel kunna lagra sol- och vindkraft och distributionsnäten måste anpassas. Energimarknaderna blir i en sådan värld mer lokala igen.

Kekkonen konstaterar ändå i sin artikel att det kanske mest realistiska alternativet just nu är olika former av kapacitetsmekanismer som garanterar att de produktionsresurser som kan vara flexibla i förhållande till förnybart är lönsamma och att det kanske till och med lönar sig att investera i dem.

HBL, Katarina Koivisto 1.8.2015

cut 00000004 b