Fråga Jalle

Undrar du över energifrågor? Jalle kanske har svaret.

Vem är Jalle?

Jarl ”Jalle” Ahlbeck är lektor i miljövårdsteknik vid Åbo Akademi. Till sin utbildning är han diplomingenjör, teknologie doktor och docent vid samma lärosäte. Hans doktorsavhandling behandlade rökgasrening. I övrigt har Jalle författat talrika tekniska rapporter och vetenskapliga publikationer i internationella journaler inom områden som processteknik, energiteknik, luftföroreningar, problemavfall och rening av avloppsvatten. Jalle föddes 1946 i Nykarleby.

 

Ställ din fråga om energi och miljö till Jalle

Fyll i formuläret nedan och skicka in det så publiceras din fråga anonymt jämte Jalles svar. Du är välkommen att fråga vad du vill och kan få svar på det mesta, så länge frågan är rimlig och har ett allmänintresse.

Klicka här för att ställa din fråga!

 

Frågor och svar

Hur mycket koldioxid andas vi ut?
Kan man vänja sig vid strålning?
Kan man mörda med strålning?
Hur mycket energi ger solen?
Mer energi ur förbränning eller biogas?
Hur stor andel av elektriciteten görs med kärnkraft?
Kan man tillverka atombomber av kärnavfall?
Utarmas skogen om man tar tillvara kvistar och stubbar?
Hur få bort alger från husväggen?
Hur mycket sparar man genom att sänka temperaturen?
Hur dyrt blir vedeldning i stället för kol eller torv?
Lönar det sig ekonomiskt att använda motorvärmare?
Hur hålls kupén varm i elbilen?
Hur avlägsnar man etiketter från glas?
Kräver lågenergilampor ger el än vad som anges?
Hur mycket bullrar egentligen ett vindkraftverk?
Rostar kniven i diskmaskinen?
Finns det alternativ till gasrör genom Östersjön?
Varför fryser spolarvätskan?
Varför pangar glödlampan?
Hur mycket sparar värmepumpen?
Varför är cellulosatillverkningen olönsam?
Hur mycket el skulle gå åt om alla hade elbil?
Syns månen på Nordpolen?

        Människan producerar ju koldioxid genom att andas. Hur mycket koldioxid andas jordens 6,7 miljarder människor tillsammans ut under ett år?

Nästan allt du äter blir koldioxid i utandningsluften. Ett kilo biomassa i maten ger 1,4 kilo koldioxid (vikten ökar därför att syre adderas vid andningen). För att få 1200 kilokalorier (kcal) näring måste man äta 250 gram torrvikt mat (räknat som glukos). Med en sådan portion per dag får man en totalsumma per år på ungefär 90 kilo torrvikt mat eller 126 kilo koldioxid per människa och år.

Många äter förstås mer mat än så. Troligen är siffran i underkant. Med den här utgångspunkten blir summan av alla människors andning i varje fall omkring 800 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar 3–4 procent av de globala utsläppen från fossila bränslen.

 

        Kan man vänja sig vid strålning? Kan man skilja på nyttig och skadlig strålning?

Radioaktiv strålning (alfastrålning och röntgenstrålning) är biologiskt mycket aktiv, det vill säga den påverkar cellerna och är aldrig hälsosam och man kan inte vänja sig vid den. Värmestrålning och UV-strålning kan man kanske vänja sig vid, om kroppen och huden anpassar sig. Radiovågor och mikrovågor med låga effekter påverkar inte cellerna nämnvärt.

En stor del av den radioaktiva strålning vi får kommer från världsrymden, och den strålningen har ju människan anpassat sig till genom årmiljonerna. Å andra sidan lever vi nu längre än någonsin förr, så den totala stråldosen under ett liv är högre än vad vi genetiskt är anpassade till. Det kan tänkas att en del cancer som drabbar åldringar ska förklaras med att kroppens celler hela livet bombarderats av den radioaktiva strålningen från rymden.

Mycket resande med jetplan på hög höjd ökar även den individuella stråldosen, eftersom den kosmiska strålningen är mycket större på 10–12 kilometers höjd än på havsnivå.

Röntgenundersökningar innebär en betydande stråldos, även om de moderna röntgenapparaterna ger bara en bråkdel av vad apparaterna gav förr i tiden. Röntgenundersökningar ska givetvis inte göras i onödan, och gravida kvinnor ska vara extra försiktiga. Om läkarna rekommenderar röntgenundersökning, beror det på att de bedömer nyttan vara större än risken.

Radongas från marken eller i dricksvattnet är statistiskt den största strålningsfaran i Finland. Vid osäkerhet, börja med att mäta radonhalten i berggrunden och byggnaden. Om dricksvattnet kommer från en djupbrunn borrad i berget, bör man kontrollera också vattnet.

Kärnkraftverk ökar inte människans stråldos annat än vid olyckor av Tjernobyltyp. Sådana olyckor kan dock inte ske i moderna lättvattenreaktorer.

Det finns faktiskt djur och bakterier som står emot strålning. Bland annat rundmaskar och trögkrypare (björndjur). De sistnämnda är små djur (upp till en millimeter) som kan stänga av alla livsprocesser och under lång tid (upp till ett sekel) gå in i ett tillstånd som kallas kryptobios, då de ersätter vattnet i cellerna med socker.

Man känner även till bakterier som klarar strålning genom att vara mycket effektiva på att reparera sitt DNA.

 

        För några år sedan kunde man läsa i tidningarna att den förre KGB-officeren Alexander Litvinenko hade mördats genom radioaktiva ämnen i en tekopp. Vad var det som hände egentligen?

Ett känt exempel på alfastrålning (heliumkärnor) är just mordet på Alexander Litvinenko i London 2006. Han lurades att svälja ett par mikrogram polonium, som är en stark alfastrålare.

Polonium används som initiator i atombomber (bombarderar beryllium som i sin tur kastar ut neutroner) och går att få tag på endast i militära laboratorier i England, Frankrike eller Ryssland. Litvinenko mördades med ryskt polonium.

Alfastrålning har en räckvidd på bara tio centimeter i luft och tränger inte genom huden. Om ett alfastrålande ämne förs in i kroppen och utsätter slemhinnor och inre organ för strålning, kan det dock även i mycket små mängder slå ut immunförsvaret och ge stora skador på benmärg, lever och njurar.

Mördarna räknade sannolikt med att den brittiska polisen inte skulle ha utrustning för att upptäcka alfastrålning (vanliga geigermätare klarar inte att registrera alfastrålning). Ett urinprov skickades dock till det brittiska kärnvapenlaboratoriet, där alfadetektorer avslöjade strålningen. Det ledde till att två misstänkta mördare pekades ut. Scotland Yard kunde nämligen följa det radioaktiva spår de efterlämnade i bland annat London och Moskva.

I den här historiens spår följde en diplomatisk kris mellan Storbritannien och Ryssland. De personer som utpekades som mördare sitter i dag i den ryska duman.

 

        Hur mycket energi ger solen per kvadratmeter i Finland jämfört med vad man kan ta tillvara genom biomassa eller solpaneler?

I Finland är solenergin som årsmedelvärde kanske 110 W/m² (Watt per kvadratmeter). Det motsvarar alltså en stark glödlampas effekt för varje kvadratmeter. Energiväxter kan utnyttja omkring 0,35 W/m², medan en modern solpanel kan ge som årsmedelvärde upp till 20 W/m² eller cirka sextio gånger mera. Den energin fås dessutom direkt som elektricitet. Problemet är att solpanelerna är dyra.

 

        När får man mest energi av matrester, stallgödsel och avloppsvattenslam? Med direkt förbränning eller via biogas?

Man får mest energi med förbränning. Men biogasen kan vara värdefull och därför motiverad. Om biomassan är ren (slammet från kommunala avloppsreningsverk är förorenat!) kan dessutom biogasningsresten ’biohumus’ utnyttjas som gödsel.

 

        Hur stor andel av elektriciteten görs med kärnkraft i Sverige respektive i Finland?

50 procent (hälften!) i Sverige, 25 procent (en fjärdedel) i Finland.

 

        Kan man tillverka atombomber av kärnavfall från Lovisa och Olkiluoto?

Teoretiskt kan man det, men det är så komplicerat att det är orealistiskt. Avfallet är livsfarligt att hantera manuellt, och isotopsammansättningen för plutonium (plutoniumet existerar i avfallet med olika atomvikt eller antal neutroner i kärnan) är synnerligen olämplig för vapenbruk.

 

       Blir skogen utarmad på näring om man tar tillvara alla kvistar och stubbar?

Ja, om man tar precis allt. Det är främst kväve som försvinner med toppar, kvistar och barr. Man borde absolut inte ta allt och man borde låta barren falla, innan man tar toppar och kvistar. Det blir inte bättre av att gödsla med aska, för askan innehåller inget kväve längre.

 

Vi bor nära havet och har målat vårt hus med en vacker gul slamfärg. Tyvärr har vi överallt fått fula svarta alger på väggarna. Experter vi frågat säger att algerna inte skadar huset men också att de inte går att undvika, då man av miljöhänsyn förbjudit de kemikalier i färgen som skulle hålla algerna borta. Finns det verkligen inget sätt att bli av med algerna?

Försök lösa upp 5 gram oxalsyra (torde fås på apoteket) i en hink vatten och tvätta med en svamp. Men testa först på ett litet hörn så att inte färgen påverkas. Det kan fungera, men jag kan inte garantera saken. Oxalsyra är inte giftigt, utan går till och med att äta. Dess inverkan bygger på att dess syreatom oxiderar algen till – just det: koldioxid och vatten.

 

Hur mycket väremeenergi sparar man genom att sänka innetemperaturen?

Det beror på årstiden och vädret. På vintern sparar man mest. Som årsmedelvärde sparar man kanske 5 procent, om man sänker innetemperaturen med en hel grad Celsius.

 

      Det diskuteras mycket att städer som eldar med kol eller torv borde elda med ved i stället. Hur mycket dyrare skulle det bli?

I skrivande stund kostar stenkol 7 euro/MWh (megawattimme), medan flis kostar 13 euro/MWh. Fördelen med flis och torv är att pengarna stannar i landet. Nackdelen är att om samma flis kunde förädlas till cellulosa eller papper, skulle flera gånger mera pengar omsättas i landet. Man kan inte göra papper av torv.

 

                        Lönar det sig ekonomiskt att förvärma bilmotorn med elektricitet trots att det är några plusgrader ute? Man får ju högre elräkning.

Det lönar sig absolut. För till exempel 2 kWh elvärme får du en ökning på elräkningen i storleksordningen 20 cent. För det får du ungefär 1,4 deciliter bensin. Men de första tio kilometrarna du kör förbrukar bilen sannolikt över två deciliter mera bensin, om motorn är kall.

 

      Det talas om att Finland skall övergå till elbilar. Hur hålls elbilen varm inuti, om det är minus 20 grader och blåst?

Bilens innandöme kan värmas med förlustenergi från elmotorn. Problemet är att den värmemängden är alldeles för liten vid lite kallare väderlek. Elvärme måste därför tas direkt från ackumulatorerna, vilket förkortar körsträckan radikalt på vintern. Därför krävs även en oljeeldad värmare (som i så fall måste eldas med beskattad dieselolja och inte med eldningsolja).

 

      På vissa glasburkar verkar det omöjligt att få bort etiketten. Vad beror det på och har du något tips om hur man får bort etiketterna?

Etiketternas lim har nästan samma kemiska egenskaper som så kallat kontaktlim, det vill säga det löser sig inte i diskmedel eller alkohol. Däremot borde lackbensin (white spirit) på en tygtrasa fungera. Problemet är att det lukar illa och att tygtrasan efteråt borde hängas utomhus för att torka.

 

      Jag hörde om något som kallades rektiv effektiv. Det sades att lågenergilampor på grund av den rektiva effekten kräver mer ström än vad som anges. Kan du reda ut saken?

Det kallas reaktiv (man ser rektiv effekt också) effekt och är ett mått på fasförskjutningen mellan nätet och den förbrukande komponenten. Enheten är samma som för effekt (Volt gånger Ampere = Watt), men skrivs oftast Var.

Reaktiv effekt förbrukar ingen eller mycket litet extra energi för konsumenten (kWh), men belastar nätet genom att kräva en större strömstyrka i ledningarna, vilket ger större värmeförluster från ledningarna och kostnader för elleverantören.

Ett betydande problem till exempel för stora elmotorer, och inte obetydligt då man övergår till lågenergilampor, som har ganska stor fasförskjutning.

 

      Hur mycket bullrar ett vindkraftverk vid havet jämfört med övriga ljud från naturen och skogen?

Mätt i Decibel (dB) med en mätares så kallade A-skala, som ska motsvara det mänskliga örat, är ljudet för det mesta mindre än bakgrundsljudet då det blåser. Problemet är att ljudet från vindkraftverket är periodiskt, medan naturljuden (till exempel bruset från havsvågor) är vad man kallar okorrelerat brus (white noise). Människan har genom årmiljonerna anpassat sig till okorrelerat brus men knappast till regelbundna maskinmässiga pulseringar.

Förmodligen registrerar instinkten vindkraftsljudet som ett hot, vilket gör att det hos en del personer kan framkalla stressreaktioner (”Fly! Det här är farligt!”). Sådant ljud kan också störa nattsömnen trots att decibelmätaren visar att ljudet är svagt.

 

      Mår en kniv bra av att diskas i diskmaskin?

Nej. Miljön i en diskmaskin med kemikalier och värme är ganska radikal och inte bra för stål. Men porslin, glas och plast tål miljön. Rostfritt stål är inte helt rostfritt (vår rostfria diskbänk rostar hemma). Lättast rostar vassa knivar av kolstål, men få orkar diska dem för hand.

 

Finns det tekniskt fungerande alternativ till det ryska gasröret genom Östersjön?

En ingenjör skulle bygga parallellrör längs de gasrörslinjer som redan finns genom Baltikum och Polen. Enligt brittiska beräkningar skulle det kosta bara en femtedel av vad North Stream kostar.

Men det är inte ingenjörerna som bestämmer, utan politikerna. Byggaren Gazprom är för övrigt ett av världens mest skuldsatta bolag.

 

Trots att det står –18°C på spolarvätskeflaskan, bildar den en ishinna på vindrutan redan om temperaturen är strax under noll. Hur kommer det sig?

Alkoholen i spolarvätskan avdunstar genast och kyler då rutan (om man häller sprit på handen känner man ju kylan) och sedan fryser vattnet genast. Spolarvätskebehållaren är sluten och där kan inte avdunstningskylning ske, eftersom atmosfären i behållaren är mättad på alkohol.

 

Jag har två taklampor som är kopplade i samma armatur. Varför händer det så ofta, när jag skruvar in en ny glödlampa, att också den andra pangar?

Med tiden blir wolframtråden i lampan mycket spröd och uttunnad. Ofta behövs då bara en liten skakning för att tråden ska gå av när man tänder lampan. Det är den troligaste förklaringen.

 

      En del luftvärmepumpar har speciellt för fritidshus en specialfunktion som ger möjlighet att hålla en underhållsvärmenivå på 8–10 grader, i stället för den normala miniminivån 16 grader. Sparar man något på att hålla denna lägre temperatur? Till exempel jämfört med vanliga elbatterier inställda på 8 grader? Jag har frågat försäljare och tillverkare, men ingen har velat ge något ordentligt svar. Är det bara ett försäljningstrick?

När jag räknar igenom exemplet, får jag jag resultatet att luftvärmepumpens elförbrukning förmodligen minskar till en åttondel, då man sänker innetemperaturen från 16 grader till 8 grader Celsius.

Om man inte har någon värmepump alls, minskar elbatteriets elförbrukning till en tredjedel när man sänker innetemperaturen från 16 till 8 grader. Det är dock svårt att jämföra värmepumpen med elbatteriet, eftersom det beror på så många faktorer hur mycket värmepumpen sparar.

Vill man spara el, sänk innetemperaturen då huset inte används!

Om någon har den beskrivna typen av luftvärmepump på sin stuga, gör gärna ett experiment. Testa först en vecka med 16 grader och genast därpå en vecka med 8 grader. Avläs mätaren i början, efter en vecka, och efter två veckor. Om utetemperaturen har varit ungefär den samma, borde man få en god indikation på vad skillnaden betyder. Jag är intresserad av resultatet, hur bra stämmer min kalkyl?

 

      Man säger att cellulosatillverkning är olönsam på grund av dyr flisved. Därför stänger man fabriker. Men fliseldning sägs skapa nya arbetsplatser. Hur går det här ihop?

Cellulosa kokad från ett ton absolut torr ved är i dag värd cirka 250 euro. Det är ett mått på den mängd pengar som cellulosaexporten för in i landet och som sedan fördelas till skogsägare, underleverantörer, löner och så vidare, kort sagt ett mått på hur mycket cellulosakokningen sysselsätter. Men om kostnaderna blir högre än 250 euro mister man snart hela kakan, eftersom det inte går att koka cellulosa med förlust.

Om man i stället bränner ett ton absolut torr ved för att producera energi, får man endast 65 euro för veden. Endast den summa kan då användas för löner med mera.

Sysselsättningseffekten för eldning med massaved är alltså endast en knapp fjärdedel jämfört med cellulosakokning. Det är därför en väldigt dålig affär för samhället att bränna veden och stänga cellulosafabrikerna jämfört med att pressa ner fabrikernas kostnader och göra dem lönsamma. Så även om besparingsåtgärderna svider kan de göra mindre ont än alternativet.

 

      Hur många kärnkraftverk skulle krävas för att driva hela Finlands trafik med elektricitet i stället för med olja?

Finlands trafik förbrukar omkring fyra miljoner ton olja per år eller 46,52 miljoner MWh (megawattimmar) energi. Ett kärnkraft på 1600 megawatt som går 8000 timmar per år producerar 12,8 MWh. Det motsvarar alltså cirka 3,6 sådana kärnkraftverk.

Men till detta kommer en annan faktor, nämligen att elmotorns verkningsgrad är betydligt högre än förbränningsmotorns. Det leder till att vi teoretiskt skulle klara oss med el som motsvarar omkring två kärnkraftverk.

Till det kommer förstås att en del praktiska frågor måste lösas, till exempel hur och var man laddar bilarna och hur man utvecklar bättre batterier. Ett intressant alternativ kunde vara att bilarna matas från elskenor i vägen.

 

      Norr om polcirkelnär det midnattssol på sommaren, medan solen under midvintern inte går över horisonten. Men hur är det med månen? Om vi till exempel befinner oss på Nordpolen mitt i vintern, ser vi månen då?

Månens bana följer rätt nära ekliptikan, det vill säga den snurrar runt jorden i nästan samma plan som jorden kretsar runt solen. Det betyder att månen, sedd från Nordpolen mitt i vintern, kommer att befinna sig under horisonten hela dygnet när den är ny, men över horisonten hela dygnet när den är full.

På Sydpolen, där det ju är sommar när vi har vinter, är det tvärtom. Månen ligger under horisonten när den är full, men över horisonten när den är ny. Men om man verkligen ser månen då är osäkert, eftersom den dränks av den ljusa himlen. Betraktad från Sydpolen är månen därför bäst synlig när den är halv.

Det här får också den effekt som många säkert noterat när de är i tropikerna. Månskäran står där inte vertikalt som ett kommatecken, utan ligger på rygg (eller på mage). Och ju längre söderut man kommer på jordklotet, desto mer vänder sig månen åt fel håll, sett med vår måttstock.